Boda kapellförsamling före 1795

Version D - 2004

 

Historik

Boda kapellförsamling blev 1875 egen församling inom Rättviks pastorat och egen kommun.

Sedan 1963 är den en del av Rättviks kommun. Den ligger i östra delen av den s k silurringen,

eller Siljansringen, en cirkelformig försänkning i urberget, som uppkom vid ett meteoritnedslag

för 360 miljoner år sedan och där kantställda lager av kalksten har undgått att hyvlas bort av

inlandsisen. Byarna ligger i stort sett i rad efter den bördiga remsan. Spridda stenåldersfynd

vittnar om gammal bebyggelse.

 

Bodabygden nämns första gången i en dombok från 1325. På 1500-talet kallades den Solberga

fjärding, som också innefattade Born, Gärdsjö, Östbjörka och några andra byar i grannskapet.

Från 1600-talet hette den Ovanheds fjärding med samma utsträckning som kapellförsamlingen.

Ett kapell nämns första gången 1586. 1618-02-24 fick man tillstånd att bygga ett nytt kapell mot

att samtliga husbönder med sitt bomärke bekräftade att de icke ville söka något "avhändande eller

förminskande till vår sockenkyrka" (Ovanheds förpliktelsebrev). Trots detta begärde kapellaget

1640 att få ansluta sig till Ore församling, men tog så småningom tillbaka ansökan då prästerna i

Rättvik lovade att hålla gudstjänst i kapellet oftare än en gång i månaden. Ända fram till 1730-

talet döpte många i de norra byarna sina barn i Ore. 1734 fick kapellförsamlingen egen

begravningsplats. Kyrkan byggdes 1847 - 1851.

 

Gårdsnamnen är något specifikt för Dalarna. Familjenamn förekom inte bland allmogen. Man

skrevs med sitt namn plus fadersnamnet med tillägg av -son eller -dotter (patronymikon). Då flera

i en by kunde ha samma namn skilde man varandra åt med ett förställt namn, som kunde vara ett

personnamn, en yrkesbeteckning, den by en inflyttad kom ifrån eller ett soldatnamn efter fadern.

Man kallades Carls Erik, Snickar Olof, Röjerås Anders, Sparf Hans etc. Det var inte bara

snickarens barn som fick heta Snickar utan också deras ättlingar. En man som gifte sig till

hustruns gård övertog hustruns gårdsnamn ("särknamnet").

 

Prästerna tycks länge ha betraktat gårdsnamnen med misstro. Kanske uppfattade de dem som ett

slags öknamn, vilket de nog ibland också var. Först under andra halvan av 1700-talet skrevs de

någorlunda konsekvent in i husförhörslängderna. I ministerialböckerna fick de inte komma in

förrän långt in på 1800-talet.

 

Rekonstruktionen av kyrkböckerna

 

Detta är en sammanläggning och revidering av tidigare sammanställningar av kyrkböckernas

uppgifter om Boda kapellförsamlings befolkning före 1795, kompletterad med en del senare

uppgifter som vi har tagit fram eller fått i olika sammanhang.

 

Sedan våren 2000 har undertecknad Olof Hansson bedrivit arbetet tillsammans med Karin

Jegelius, Stockholm, en avlägsen släkting. Hon har lagt in hela materialet i släktregistrerings-

programmet Disgen och lagt ner stor möda på att granska uppgifterna och att klara ut

oidentifierade poster. Texten finns nu också på hennes hemsida: www.jegelius.se

 

Min tremänning (syssling) Ingemar Goliath, Sollentuna och Västanå, har också bidragit med

uppgifter, speciellt om södra Boda.

 

I kyrkböckerna för Rättviks församling inklusive Boda kapellförsamling saknas husförhörs-

längder för åren 1720 - 1741. I kapellförsamlingen saknas dessutom längder för åren 1756 – 1774

för byarna Osmundsberg, Solberga, Västanå, för halva Boda (Bodbyn, numera kyrkbyn) och för

några hushåll i Gulleråsen. Vi har försökt att rekonstruera luckorna.

 

Från 1890 övergick kyrkan till att föra folkbokföringen under de officiella fastighetsbeteckning-

arna, som tillkom vid storskiftet 1836. Husförhörslängderna ersattes av församlingsböcker, som

var i princip uppställda på samma sätt. Här har vi använt folkräkningarna 1890 och 1900, som

endast innehåller fastighetsbeteckning, namn utan angivande av släktskap och födelseår utan

datum.

 

Vi har gett längderna följande bokstavsbeteckningar:

 

A

1673 - 1691

AI:1 3/9

Mikrokort Rättvik

B

1692 - 1699

AI:1 5/9

Mikrokort Rättvik

C

1701 - 1719

AI:2

Mikrokort Rättvik

D

1722

AI:1 6/9

"Skriftebok", som innehåller endast hushållsnummer och

namn på konfirmerade, inga årtal. Dessutom i AI:1 1/9

en bokförteckning upprättad åren 1725 - 1731 för byarna

Kärvsåsen, Änderåsen och Ovanmyra. Den innehåller

endast 9 konfirmerade, inga årtal eller hushållsnummer.

 

1729 – 1740

DII:2

Nattvardslängder i form av årsvis upprättade förteckning-

ar över husbönderna för varje hushåll. Inga årtal. Vi

refererar till dem som "husbondeförteckningarna".

E

1742 - 1755

AI:3

Mikrokort Rättvik

F

1760 - 1767

AI:1

Mikrokort Boda (För den del av Boda Kyrkby som längden omfattar)

G

1775 - 1784

AI:2

Mikrokort Boda

H

1787 - 1795

AI:3

Mikrokort Boda

J

1796 - 1805

AI:4

Mikrokort Boda

K

1806 - 1815

AI:5

Mikrokort Boda

L

1816 - 1825

AI:6

Mikrokort Boda

M

1826 - 1835

AI:7

Mikrokort Boda

N

1836 - 1846

AI:8

Mikrokort Boda

O

1847 - 1856

AI:9

Mikrokort Boda

P

1858 - 1867

AI:10

Mikrokort Boda

Q

1868 - 1877

AI:11

Mikrokort Boda

R

1877 - 1888

AI:12

Mikrokort Boda

S

1890

Folkräkningen 1890

T

1900

Folkräkningen 1900

 

 

Övriga källor:

 

Rättviks dopbok fram t o m år 1741, därefter kapellförsamlingens egen dopbok. Fram till ca

1730 döptes en del barn från norra Boda i Ore. Det dröjde till ca 1700 innan de började föras in i

Rättviks dopbok. Man började inte föra in moderns namn förrän 1750. I Ore skedde det tidigare.

 

Rättviks vigselbok. Det fattas många vigslar. Möjligen har kapellet haft en egen vigselbok som

har förkommit.

 

Rättviks dödbok fram t o m år 1733. Uppgifter om döda i Boda saknas för åren 1734 - 1772.

För tiden därefter fram t o m 1808 har Boda personaliebok.

 

Boda sockens historia del 2 för uppgifter om kyrkvärdar och klockare. Det tycks inte ha funnits

någon kaplan eller annan präst bosatt i Boda före 1785.

 

Generalmönstringsrullorna för Rättviks kompani 1714 - 1767.

 

1663 - 1664 års inventering av fäbodar, kvarnar m m, utgiven av Bror Lindén genom Ortnamns-

arkivet i Uppsala.

 

1613 års mantalslängd (Älvsborgs lösen)

 

Ovanheds fjärdings förpliktelsebrev av 1618.

 

1695 års revning (taxering) för att fastställa underhållet av officerare och soldater i Rättviks

kompani. Fördelningen på officerare grundades på årliga räntan (skatten), som utgjordes i

kontanter (1 daler ā 32 öre ā 24 penningar). Vid den här tiden kostade en tunna råg 15 daler.

Soldatunderhållet grundades på gårdarnas taxeringsvärde uttryckt i bandland reducerad jord.

1 bandland är 144 kvadratfot (12,69 kvm). Vid värderingen räknades arealen om efter ett

bonitetstal (grad) efter jordens avkastningsförmåga. En areal på 100 bandland som fått

bonitetstalet 0,5 (= graden 5) värderades till 50 bandland reducerad jord.

 

Jag har gjort källhänvisningarna så enkla som möjligt. Hushållen betecknas med by, vår bok-

stavsbeteckning för längden och hushållets nummer (som inte är en fastighetsbeteckning). Före

1785 behöll prästerna i regel inte hushållens nummer från längd till längd. Vi har därför tagit med

en översikt över hushållsnumren fram till 1785 för varje by. Årtal tagna från husförhörslängd-

erna, som ofta är ungefärliga, står med kursiv stil. Datum från ministerialböckerna står med rak

stil. Gårdsnamn som har fallit bort vid giftermål står inom parentes. I längderna är det endast hus-

bonden som står med gårdsnamn, men i likhet med flera av våra släktforskarkolleger har vi

angivit gårdsnamn även för barnen.

 

När hushåll har delats har vi i vissa fall ansett det praktiskt att låta dem stå kvar under samma

rubrik, annars har vi brutit ut endera under egen rubrik. Om någondera har bytt gårdsnamn har

vi antagit att denne har flyttat ut. Om inte kan man i regel inte se vem som har bott kvar på

gårdsplatsen, så avgörandet har måst bli godtyckligt.

 

I slutet av varje bylista finns en förteckning över de poster i ministerialböckerna som vi inte har

kunnat identifiera, antingen därför att vi inte har kunnat hitta personen eller för att det finns mer

än en att välja på.

 

Vi hoppas att sammanställningen ska vara till nytta för dem som inte har möjlighet att själva ta

fram uppgifterna.

 

 

Leksand 2004-03-26

 

Olof Hansson

Movägen 3B

793 31 LEKSAND

0247-13835

olof.hansson@delta.telenordia.se

 

karin@jegelius.se