Bure, Olaus Laurentii
1543?-1614

Uppges vara född omkring 1543 i Viken, Skellefteå landsförs (Väbo). Kyrkoherde. Död 1614 i Nora (Uppl).

Olaus Laurentii Bure. Farfar Uppges vara född omkring 1543 i Viken, Skellefteå landsförs (Väbo). Död 1614 i Nora (Uppl). Kyrkoherde. f Lars Andersson. [DGNamnAnsedel] Farfar Född 1500 i Viken, Skellefteå landsförs (Väbo). Länsman i Viken, Skellefteå. ff Anders Larsson. [DGNamnAnsedel] Farfar Nämndeman, köpman.  
 
   
 
m Anna Mosesdotter Bure. [DGNamnAnsedel] Farfar Född 1505 i Bureå, Skellefteå landsförs (Väbo). mf Moses Jakobsson Bure. [DGNamnAnsedel] Farfar Född omkring 1475 i Bureå, Skellefteå landsförs (Väbo). Bonde vid Bure, Skellefteå. mff Jakob Andersson Bure. [DGNamnAnsedel] Farfar Född omkring 1445 i Bureå, Skellefteå landsförs (Väbo). Underlagsman i Västerbotten.
mfm Kälug NN. [DGNamnAnsedel] Farfar Född omkring 1450 i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo).
   
 

Biografi
Kyrkoherde mellan 1588-05-.. och 1614 i Nora (Uppl). Enligt en uppgift från 1613 skall Bure då ha varit präst i 52 år - han skulle alltså ha blivit prästvigd 1561, samt varit kyrkoherde i Nora i 25 år. Innan han kom till Nora i Uppland hade han varit kyrkoherde i Nora i Ångermanland sedan 1579. Han underskrev som representant för prästerskapet 1590 års arvförening samt Uppsala mötes beslut 1593. År 1600 begärde Bure att få en ung person till hjälp eftersom han var sjuklig och på grund av "rosen" inte klarade sockenbuden i den vidsträckta församlingen. I Ångermanland hade Bure sedan 1582 ägt kronohemmanet Fantskog i Skog jämte hemman i Hjelta, Bjärtrå socken. I Nora, Uppland ägde och brukade Bure åtminstone från 1591 hemmanet Buska om 4 öresland. Åren 1593-1605 var skatten för detta nedsatt till hälften då halva hemmanet låg öde. Dit hörde även en utjord om 2 öresland i Nordmyra. Från 1598 brukade han även ett hemman i Drängsbo, som han köpt av Jöns Grelsson och dennes släkt. 1599 ägde en syn rum avseende herr Olofs anspråk på bolandet Armanbo (Ermanneboda) och 1602 blev detta boland tilldömt honom på grund av att han hade "så stor gästning och tillsökning" Vid hjälpskatten 1599 taxerades han bl a för 8 tunnor utsäde, 100 lod silver, 35 nötkreatur samt 4 hästar. Han hade 1605 4 drängar och 4 pigor samt 1611 3 drängar och 4 pigor. 1605 bodde även en måg och en dotter hemma hos honom. Enligt Älvsborgs Lösen 1614 hade han 4 drängar och 6 pigor, året därpå redovisar hans änka 2 drängar och 3 pigor. Karl XI ökade kyrkoherdens vederlag eller lön, som utgjorde 8 tunnor, med 16 förläningstunnor, beroende dels på att prästgården kunde räkna med mycken gästning eftersom en stor stråkväg gick genom socknen, dels för att prästen svarade för underhåll av en gruvdel vid Salberget. Detta bekräftades 1613 av Gustav II Adolf med motiveringen att byn Skalebo, om vilken Östervåla och Nora socknar hade tvistat, slutligen tilldömts Nora så att dess innebyggare i fortsättningen skulle lämna tionde dit. (Källa: Uppsala Stifts Herdaminne, serie II, band II:7)

Gifte och barn
Ursila Kristoffersdotter. [DGNamnAnsedel] Farfar Född 1557 i Tierp (Uppl).
Gift före 1587.
  Lars/Laurentius Olofsson Bure.
  Karl Olofsson Burman. Född. Mönsterskrivare vid rytteriet, senare kronans faktor i Söderhamn och borgmästare.
  Roland Olai Bure. kyrkoherde i Nora 1633-1659. Född 1587-12-11 i Nora (Ånge). Död 1670-04-03 i Nora (Uppl). Begravd 1670-04-09 i Nora (Uppl).
  Mårten Olofsson Bure.
  Moses Olofsson Bure. Född.
  Kristoffer Olofsson Bure. Skrivare.
  Engelbert Olai Noraeus. Kyrkoherde i Bro-Lossa. Född omkring 1596 i Nora (Uppl). Död 1636 i Bro (Uppl).
  Botvid Olofsson Bure. "menlös". Född.
  Ingrid Olofsdotter Bure.
  Anna Olofsdotter Bure. [DGNamnAnsedel] Farfar Död före 1652-02-12 i Nora (Uppl).
  Beata Olofsdotter Bure. Död 1657.


     
©Karin Jegelius 2002-01-06

Framställd 2002-01-06 21:04:59 av DISGEN version 8.0